Måndag morgon
Vaknar och en ny dag kommer. Igen. Samma visa varje dag. Inget nytt.
Snart ska jag på ett första utredningssamtal på Capio, för att se om jag är bipolär, har ADD, PTS, PMSD eller vad det nu kan vara. Kanske en blandning. Mår dåligt i perioder gör jag i alla fall. Känner mig ensam och att ingen direkt bryr sig om mig.
Men jag trivs samtidigt att vara ensam, men jag önskar att jag tyckte om sällskap, att umgås och vara "en i gänget". Men jag kan inte, jag verkligen AVSKYR sällskap. Mer än ibland. Några få utvalda som jag trivs med och orkar med. Annars blir jag mest helt slut och irriterad. Irriterad på ljud. Att det pratas. Ingen uppskattar tystnaden längre..
Men äntligen så har skolorna börjat, de flesta semestrar är slut och lugnet är tillbaka.. Inga vidriga barnfamiljer vid badplatserna. Bara en och annan tysk. Mest äldre. Och så jag och min hund, går omkring och bara njuter. Igen.
Vi går mot hösten. Så ljuvligt.
Nu vill jag bara veta vad jag lider av och få hjälp. Hur kommer mitt liv se ut? Vad ska jag syssla med? Sjukpensionär? Är det min framtid? Är det min uppgift här på jorden? Gå igenom ett helvetetsliv för att sedan bli pensionär?
Ja kanske det. Jag orkar ändå inte göra något, få krav ställda på mig eller möta människor.
Vi får se vart det slutar..